Smeknamn

Har dagens ”döpare” av smeknamn ingen fantasi? Numera heter de t.ex. ”Davva”, ”Henke”, ”Svarre” e. dyl., d.v.s. en enkel variant av deras namn. Det kan man ju knappast ens kalla för smeknamn. Nej, tacka vet undertecknad den tid när egenskaper, yrken, felsägningar eller annat gav upphov till träffsäkra, kära smeknamn.

Innan någon uppräkning av ”godkända” smeknamn görs, skall ett par personer, som båda råkar ha agerat som målvakter, presenteras.

Vi börjar med ”Fantomen”. Han hette egentligen Åke Johansson och var född i Längjum. Åke hade fyra bröder, som alla var fotbollsintresserade. Hemma på gatan i en ”torvtig” miljö sköt de med tillyxade bränntorvor (oftast blandtorv) så att flisorna yrde.  Åke fick vara målvakt framför logdörrana (målet). För att undvika att träffas av stenhårda rekyler, slängde sig Åke i alla lägen. Det kom senare att påverka hans målvaktsarbete ”på riktigt”. Som målvakt i IFK Emtunga fick han sitt smeknamn. På träningar var det närmast omöjligt att göra mål på Åke. Hans reaktioner var fantastiska. Han var helt enkelt en ”fantom” i målet. Det namnet fick Åke bära med sig livet ut och han gjorde det med stolthet. Själv kallade han det för sitt artistnamn.

Tecknad av Bruno Arvidsson, Emtunga

Legendariskt är historien om när Åke råkade fastna med ena foten i målnätet, samtidigt som ett välriktat skott kom mot målet. Åke for i en båge mot ena krysset och klistrade bollen, medan foten fortfarande hängde fast i nätet. Domaren blåste av spelet och hjälpte honom loss.

Vid matcher bytte publiken sida till andra halvlek för att åskåda Åkes fantomräddningar på närmare håll, som emellanåt – det må erkännas – var extra kryddade just för publikens skull. Även på enkla bakåtpassningar slängde han sig. Skulle det däremot komma ett långskott var det kört. Då hade Åke reagerat för längesen.

Ryktet gick om Åkes otroliga reaktionsförmåga och om det var något lag som råkade ha burtrassel, gick en förfrågan till Antons Åke, som for som en cyklande fantom över slätten och vaktade vakanta målburar.

Ett tag var det St. Levene IK som saknade burväktare till B-laget. Givetvis ställde Åke upp. Ibland blev ”gaget” en höna att ta med hem på cykeln. Vid en match råkade motståndarna vara några av hans gamla skolkamrater från Längjums IS. De kände tämligen väl till hans svaghet. Ett bortdömt mål hindrade från att det blev ett tvåsiffrigt resultat.

 

Skale

Rune Jonsson föddes i Skara, men växte upp i Saleby. I tonåren ville naturligtvis Rune hänga med frisyrmodet. I början av 1950-talet skulle det vara snaggat. Rune såg till att frisören klippte håret extra kort. En tös kommenterade frisyren: – Har du skalat dig, Rune! Därmed var det klippt beträffande smeknamnet. ”Skale” har han fått bära med sig genom livet.

Rune började som målvakt i Saleby IF och fortsatte i Öttums IF. Vi skriver årtalet 1958 och Kristi himmelfärdsafton. Det var fest i kvällarna två på Hedalunds festplats i Larv. Båda gångerna uppträdde radio – och TV-stjärnorna Pygmé Jazzband från Stockholm, som även spelade dansmusiken (en av medlemmarna hette Anders Linder, vars farbror var blid prost just i Larv). En av besökarna på onsdagskvällen var Öttums målvakt Rune Jonsson. Han råkade höra Larvs starke man Lennart Björklund förklara för alla som ville höra på att: – I morr´n sa vi åka te Öttum och ge dum en umgång på deras vännetege. Uttalandet fungerade som tändvätska för Öttumsborna, som gav Larvs FK dess enda förlust under hela spelåret. Öttums IF vann den målrika matchen med 6-5 efter en heroisk insats av sin målvakt. Efter slutsignalen sprang den hetlevrade Öttumsmålvakten fram till Björklund och konstaterade: – Där feck du för din jädrans vännetege.

 

Några år senare byggde Rune ett hus snett emot Hedensborgs idrottsplats i Larv och bosatte sig där med sin familj. Vid behov stod han även i mål för Larvs FK:s B-lag (med Björklund som lagledare). Därefter tog Rune över lagledarskapet och så småningom även vaktmästarsysslan för Hedensborgsanläggningen. Då hade han närmast daglig kontakt med sin forne antagonist Lennart Björklund, som emellanåt kallades ”Pompom”. Domarsysslan var inte heller främmande för Rune. Han dömde som högst Div. VI. Att det inte blev högre berodde förmodligen på att han hade svårt att avgöra åt vilket håll frisparkarna skulle gå vid uppkomna situationer.

Rune är förlåten för att han inte uppfyllde sitt löfte om att klättra upp i flaggstången, när B-laget blev seriesegrare under hans lagledarskap! Han gjorde ändå Larvs FK stora tjänster.

Javisst, ja. Naturligtvis bör inte läsaren undanhållas episoden när ”Skale” höll på att göra självmål på sin egna utspark vid en träningsmatch på gamla Hedavallen. Ungefär så här gick det till: Rune kastade upp bollen i luften och sparkade till med vänsterfoten. Vanligtvis var hans utsparkar tämligen skeva. Nu fick han emellertid underskruv på bollen, som gick rakt upp i luften och for i en båge bakåt det egna målet. Rune rusade tillbaka och fångade bollen på uppstuds, varefter han tog det säkra för det osäkra och kastade ut bollen.

 

Tråva

För 10-talet år sedan fick undertecknad en förfrågan från Karlsborg om en korpfotbollsspelare, som i Karlsborg i början av 1950-talet gick under namnet ”Tråva”. En suddig fotostatkopia på korplaget med utpekad spelare bifogades. Visserligen är undertecknad ingen gammal Tråvadsbo, men har ändå sett tillräckligt många deckare. Fallet måste lösas! Kopior på brev och foto skickades till några gamla fotbollsspelare, som var aktiva i Tråvad på den tiden det begavs. Breven följdes upp av telefonkontakt. En av dem menade att det torde röra sig om ett missförstånd. Det var istället en taxichaufför som gick under namnet ”Tråva” i Karlsborg. Han hade däremot aldrig spelat fotboll. Slutligen blev det napp med en f.d. Tråvadsbo som bodde i Lidköping. Han hade en boulekollega från Karlsborg, som kunde identifiera den saknade med namn. Däremot är det fortfarande olöst om det verkligen var ”Tråva” som den eftersökte var känd som. I våra trakter gick han under smeknamnet ”Sudden” och kom från Grästorpshållet. Hans anknytning till Tråvad är outredd och tveksam. Skit samma: fallet löstes!

Så ett axplock ”godkända” smeknamn med Tråvad-Edsväraanknytning: Kurremutt, Plutt, Lasarus, Staken, Fido, Esau, Bobrov, Bäggen, Piggen, Blecka, Vasa, Klabbis, Findus, Balle, Snixen, Kolander, Skak, Bio, Kniks, Pilo, Rävtand, Plåt, Knarten, Fruste, Esa, Patron, Tjungarn, Gängarn, Tosse, Vita skjortan, Länsman, Bonken, Edvin-hej, Pommack, Gadden, Blixt, Sotarn, Klunken, Grus, Långfot, Fulen, Gidde och Kola. Tärningen är kastad!

 

Carl-Owe Johansson

Vara IHS