Som en stormvind kom den siste stationsföreståndaren till Arentorps järnvägsstation. Frasen kunde vara ett citat från ”Hemsöborna” och drängen Carlsson. I stället hette den nye stationsföreståndaren Hultén i efternamn (Arne i förnamn). Årtalet var 1947, närmare bestämt den 1 mars. Hultén kom närmast från Kvänum, där han hade spelat i dess representationslag i fotboll. Efter fem veckors vistelse i Arentorp såg Hultén till att även Arentorp fick en egen idrottsförening med fotboll på programmet. Den 11 april 1947 bildades Arentorps Sportklubb. I styrelsen ingick: Helge Johansson (ordf.), Arne Hultén, Ebbe Jonsson, Elof Skoog, Jan Johansson-Kedinge och Uno Emanuelsson.
På mark tillhörande Herregården anlades den första fotbollsplanen, som hösten 1947 stod klar för spel. Av virke från en gammal lada byggdes ett par år senare ett omklädningsrum. Efter några års spel på den något undermåliga planen, inköptes mark för en ny fotbollsplan, som kom att heta Kedumsvallen. Invigningen skedde den 26 juli 1953.
Arne Hultén och Uno Emanuelsson kom att bli oskiljaktiga under många år framåt – Hultén som (spelande) tränare och Emanuelsson som lagledare. Det dröjde dock ett helt decennium innan tandemparet fick ordentlig fart på A-laget i Arentorp. Från Centralserien Div. VIII 1958 gick Arentorps SK på åtta år upp i Div. VI 1964. Efter ytterligare sex år spelade man i Div. III. 1970 såg ut att bli den enda säsongen i ”finrummet” (endast sex poäng erövrades), för åtta år senare var man tillbaka i lägsta serien. Slutomgången 1982 i Div. VI Nossebrogruppen blev en rysare. Inför sista omgången hade IK Elmer två måls försprång gentemot ASK. IKE mötte bottenlaget Larvs FK, medan ASK tog emot trean Östadkulle SK. I halvtid ledde IKE med 3-0, medan ASK gjort två mål i slutminuterna. Således tre måls övervikt för IKE, som gjorde ytterligare två mål. ASK svarade med mål direkt i andra halvlek och avslutade den med en målorgie – 8-0 till Arentorps SK och serievinst med tre mål!
1993, 23 år efter förra gången, var ASK åter uppe i Div. III – inte för att åka ut, utan för att komma tvåa och med kval till Div. II! Efter misslyckat kval blev det i stället ”Arentorsk” och respass till fyran.
Ja, det finns mycket hissåkande i den magiska historien om Arentorps SK, i det lilla samhället där tågen på den smalspåriga järnvägen mellan Tumleberg och Håkantorp slutade passera redan 1953.
I Arentorp heter man antingen Granath eller Larsson. Det har man gjort i generationer, även som fotbollsspelare. På 60-talet tillhörde Bertil Granath och Lars-Erik Larsson stöttepelarna. På 90-talet hade Bertils brorson Joakim och Lars-Eriks söner Anders och Henrik samma roller. Joakim och Anders var f.ö. skolkamrater och gick båda till GAIS. Under en period ”inplanterades” nästan ett helt lag med Erikssons. En av dem, Kenneth, kom att bli ASK:s förste landslagsman genom att bli uttagen till pojklandslaget 1975. Landslagslistan fylldes sedan på av en Andersson med Martin i förnamn, som gjorde 34 pojk- och 10 juniorlandskamper 1996-99. De flesta dock för IF Elfsborg, där han blev en försvarsklippa med 196 allsvenska matcher.
2009 gick sista tåget för Arentorps SK i egen finkupé. Fortsättningsvis har det blivit samåkning med Helås IF i femte och sjätte klass. Helås IF och Arentorp/Helås FK.
Fakta Arentorps SK: 1947- …. (2009 sista serieåret). Idrottsplats: Kedumsvallen. Dräkt: orange tröja/alt. orangevitrandig tröja och svarta byxor. Seriesegrar: 12. 1949/50 Div. VIII, 1958 Div. VIII, 1960 Div. VII, 1962 Div. VI, 1963 Div. V, 1969 Div. IV, 1974 Div. V, 1979 Div. VI, 1982 Div. VI, 1991 Div. V, 1992 Div. IV, 2000 Div. IV.
Segrar i Varaalliansens inomhuscup: 11
2007 seger i SkLT:s inomhusturnering i Skara
Andra sektioner: Ungdomssektion, damsektion, vintersport, bordtennis.
Arentorps Sportklubb övertog 1960 bordtennisen som en sektion, när pingisklubben lades ner. Larssonrepresentanter på 1960-talet var Ingemar, Lars-Åke och Roland. Verksamheten varade i 20 år.
Kvalet till Div. II år 1993