-När jag i början av 1950-talet gick över till Södra Härene fick jag en suspensoar i transferarvode. Jag hade den på mig i några matcher när jag stod i mål men den skavde och var mest till besvär. Att ha den på när jag spelade ute gick ännu sämre. Ovanstående berättade Kurt Johansson vid den nostalgiträff som Vara Idrottshistoriska Sällskap och Studieförbundet SISU inbjöd gamla spelare och ledare i Bitterna IF till i Prästlundsgården en vinterkväll 2005. Kurt spelade med Bitterna 1947-51 men bor nu i Jonslund.
Kurts suspensoarhistoria möttes förstås av skratt och det gjorde även andra berättelser om hur det var när Bitterna IF fanns.
Inte minst den om domaren som brukade använda en två- eller femkrona vid slantsinglingen och dagen efter en match länge sågs krypa omkring i mittcirkeln på Bitternas plan. Alltmedan trycket i flaskorna han ställt på vägen blev allt högre i värmen. Att den för övrigt mycket uppskattade domaren råkade ha ett smeknamn som kunde tolkas som att han var återhållsam med utgifter gjorde knappast historien sämre.
– Honom glömmer jag aldrig. När jag gjorde lumpen på Såtenäs på 50-talet spelade jag ishockey med flottiljens lag. Mitt under en match som han dömde fick vi en hörna, hävdade Lennart Andrén, som bodde i Bitterna som ung men nu bor i Tun.
Träffens äldste deltagare, 85-årige Gillis Olsson, är systerson till den nu bortgångne Pelle Olsson som 1929 var med och bildade Bitterna IF och var dess ordförande i många år. Samt under 40 år ledde gymnastiken och så mycket annan i föreningen. Pelle spelade seriefotboll som 50-åring. Nästan lika ihärdig var snabbfotade målsprutan Gillis, som 1964 spelade i Vedums AIS:s A-lag som 44-åring – 30 år efter sin debut i Bitternas A-lag där han var med 1934-1940.
– I början av 60-talet var vi åtta Bitternabor i Vedums A-lag. Vi hade nog haft ett bra Bitternalag om alla stannat kvar, trodde 66-årige Arne Johansson som inte spelar seniorfotboll längre men väl pingis.
Bruno Arvidsson
Bitterna IF bildades 1929 och spelade sin sista fotbollsmatch 1962. 1951-55 hade föreningen ingen fotbollsverksamhet men 1954 bildades en damklubb inom föreningen som länge hade gymnastik för både herrar och damer på programmet.
Man gymnastiserade i skolan, alltså Prästlundsgården, och spelade bordtennis i Ordenshuset. Fotbollsplanen låg i Tålanna, lutade litet och fungerade även som betesmark. Planen förvandlades sedermera till grustag.