Övriga – Varaslättens Ishockeyklubb

1969 gjordes en sammanslagning av tre föreningars ishockeysektioner: Vara SK, IFK Emtunga och Vedums IK, som gick ihop och bildade Varaslättens Ishockeyklubb. Egentligen ville man bara heta Slättens IK, men det fanns redan en förening i Bohuslän med det namnet. I folkmun hette emellertid ishockeylaget från Vara enbart Slätten.

Varaslättens IK fick status som Div. III-lag redan första säsongen, tack vare IFK Emtungas serieseger säsongen innan. För två av spelarna betydde det tre seriesegrar i tre olika sporter samma år! De båda spelarna var Claes-Gunnar ”Lellen” Lundgren – IFK Emtunga ishockey, Jungs BK bandy och Tråvads IF fotboll – och Rune ”Jamaica” Ohlsson – IFK Emtunga ishockey, Jungs BK bandy och Jungs IF fotboll.

Förutom spelare bidrog IFEK med byxor och lagledaren Göran Gustavsson. Tanken bakom sammanslagningen var egentligen att förstärka IFK Emtunga (som i sig redan hade fått spelare från nedlagda Tråvads IF) med de bästa spelarna på slätten, för att bli ett stabilt Div. III-lag. Så högt i seriesystemet hade inget av de lokala ishockeylagen tidigare spelat.             Farhågorna var dock stora. Skulle spelarna från ”ärkerivalerna” Emtunga och Vara hålla sams? De dynamiska ledarna Bertil Gustavsson (IFK Emtunga) och Eric Siesing (Vara SK) hade emellertid föregått som enande exempel redan vid bildandet. Vad skulle bortalagen säga när de kom till Vara – där fanns ju ingen konstfrusen bana, som det gjorde på alla andra ställen på den nivån.

Just året 1969 skulle intäkter från Vara Barnens dag öronmärkas till en konstfrusen isbana i Vara. Det gjordes t.o.m. en revy med istemat: Känd-is-revyn ”Håll i dej” med kända Varabor gick för fulla hus. Vid den obligatoriska Barnens dagskortegen genom samhället förekom flera plakat med fyndiga slogans om en förväntad isbana. Att det var Barnens dagsgeneralen Karl-Erik Borg som låg bakom såväl revyn som plakattexterna är en annan femma.

Man kan dock konstatera att resultatet frös in. Politikerna visade sitt ”kallsinne” i frågan och föredrog att prioritera annan ”hetare” verksamhet. Något konstfruset blev det inte, men Varaslättens IK kunde i alla fall spela de flesta av första säsongens hemmamatcher på Torsvallens och Mossbrotts rinkar.

Förutom ishockeyspelarna från slätten, tillstötte en spektakulärt värvad ”utböling”: Bert Karlsson från Skara, som spelade med Varaslättens IK under två säsonger. Bert körde dock sitt eget race (redan då) – på grund av sina övriga verksamheter (redan då) åkte han i sin Mustang även till bortamatcherna för att komma snabbare hem.

En annan ”utböling” bör också nämnas: Roland Mattson. Han var gymnastikdirektör vid Alléhallen i Vara och allmänt idrottskunnig. Roland Mattson var som spelande tränare för ”Slättingarna” en stor tillgång. Han blev senare tränare för V. Frölunda IF i högsta serien.

 

Hur gick det då för Varaslättens IK? Ordföranden Klas Karlsson gör inför andra verksamhetsåret en summering i programbladet: ”Tänk att bara efter ett år är vi nästan beredda att hurra i Slättens IK. Det finns nämligen anledning efter flera fina framgångar och fullständigt avklarade födslovåndor.

Vi klarade sammanläggningen av de tre ishockeysektionerna i Vara SK, Vedums IK och IF Emtungakamraterna. När arvfiender samsas och arbetar gemensamt för ett mål då går det tydligen att överraska även de största pessimister, det har vi visat genom sammanslagningen.

Vi har klarat det första året med allt vad det innebär av ekonomiska svårigheter och att hitta rätt i de byråkratiska irrgångarna hos organisationer och myndigheter. Det tyder på bra grabbar i styrelse och sektion redan från början.

Vi har klarat det första året i Div. III där ett lag från Vara aldrig tidigare spelat. Det blev inte idel segrar och ingen serieseger men vi hängde med bred marginal kvar i serien och det var det vi kämpade för. Det visar att det finns gott gry och mycket kunnande hos våra ishockeyspelare. Det visar också att grabbar från olika delar av kommunen kan bilda ett lag med en härlig lagmoral när de en gång bestämt sig”.

Efter andra säsongen i trean valde Varaslättens IK att självmant kliva ner ett steg. Hemmamatcherna fick oftast spelas i Grästorp, på grund av milt väder. Därmed uteblev publikintäkter gentemot när matcherna spelades i Vara. På Torsvallen kunde publiksiffran ligga mellan 3-400. Tre säsonger i fyran gav två seriesegrar. Trots det valde Slättens IK att vara kvar i den lägre serien. Efter fem säsonger var det emellertid slut på verksamheten. 1973/74 blev sista säsongen för Varaslättens IK. Avsaknad av konstfruset och milda vintrar var de huvudsakliga orsakerna till nedläggningen.

     

 

   1971/72

 

   1973/74