IDROTTSHISTORISK TRÄFF I FYRUNGA.
I skuggan av såväl slottet som fotbolls-VM hölls en idrottshistorisk träff i Ordenshuset, Fyrunga, kvällen innan såväl slottsbalen på Bjertorp som invigningen av fotbolls-VM.
Vara Idrottshistoriska Sällskap hade tagit initiativ till träffen. På färden från Arentorp till Öttum – från A till Ö såväl geografiskt som kronologiskt – hade turen kommit till Fyrunga, vars Idrottsförenings bravader uppmärksammades.
Ordföranden i Fyrunga Hembygdsförening – och tillika sekreterare i Vara Idrottshistoriska Sällskap – Sven-Olof Johansson, hälsade de besökande i det så gott som fullsatta Ordenshuset välkomna och gav en kortfattat berättelse om husets historia, innan stadsarkivarien i Borås, Lars Johansson – bördig från Fyrunga – tog över. Lars inledde med en redogörelse över folkrörelsernas framväxt i Sverige, innan han kom in på sin forskning om sin hembygds idrottsförening.
Fyrunga Idrottsförening bildades 1941 och redan samma år anmäldes ett lag till seriespel i Kvänums reservserie. Inledningen var stark med tre poäng på de tre första matcherna. Sedan uteblev poängskörden helt och man slutade på en femteplats – av fem lag. Fyrunga IF spelade fyra säsonger i Kvänums reservserie och lika många i Vara norra reservserie. 1949-50 blev det spel i Varaserien sydvästra och slutligen 1950-51 i Varaserien, div II. Det blev enbart en 10-årig historia för Fyrunga IF. Förutsättningarna för en fortsättning saknades. Spelare boende åt Bjertorpshållet gick till Tråvads IF och norrut lockade Jungs IF.
Trots den korta livsåldern fanns det två fotbollsplaner i Fyrunga. Den första låg på Stommen, där man bytte om i ladugården. Den andra fanns åt Badenehållet till, där en kanal fick tjäna såväl som omklädningsrum som dusch. När kanalen rensades hette det att ”klubblokalen var under renovering”.
Med på träffen fanns fem gamla spelare i Fyrunga IF, som intervjuades av Lars Johansson. Åhörarna fick sig till livs många dråpliga episoder hur det kunde tillgå under de ganska primitiva förhållanden som rådde för ”polkagrisarna”, som laget populärt kallades. Tröjorna var nämligen röd-vitrandiga kompletterat med blå byxor. Sten Grönqvist hade sparat och medtagit sin gamla tröja från 40-talets början, som förevisades i Ordenshuset.
I slutet av 60-talet återupptogs idrotten i Fyrunga i form av korpspel i fotboll, handboll och hockey-bockey. Dessutom spelade man uppvisningsmatcher i fotboll. Kravet för medverkan var att man måste vara född i Fyrunga eller varit skriven där i minst ett år. Det blev ett oerhört starkt lag, då flera spelare var aktiva i t.ex. Tråvads IF. Nämnda förening vågade nämligen inte ställa upp till match. I uppvisningsmatcherna förblev Fyrungakombinationen obesegrade.
Har det då funnits någon stjärna från Fyrunga? Tja, det stora idrottsliga namnet torde vara ”Lillen”. Mångsysslaren Claes-Gunnar ”Lillen” Lundgren spelade Div. II-ishockey för Grästorps IK, Div. III-fotboll med Tråvads IF, bandy i Jungs BK och inte minst korphandboll för Fyrungalantbrukarna. Däremot var han för ung för att ha spelat för Fyrunga IF.
En idrottsklyscha lyder: ”Bollen är rund”. I Fyrunga undrade man istället: – Ska vi ta den runde bollen idag?
